Träningsdagbok den 25/5-07.

 

Träningsdagbok den 25/5-07.

Äntligen dax för förarutbildningen. Den utbildningen är obligatorisk del i dom blivande service och signalhundarnas 1åriga utbildning till färdiga tjänstehundar.

Vi åkte tidigt hemifrån, redan kl. 05. Det är en bra bit till Flämslätt som ligger utanför Skara. Vi började kl. 12 med lunch, det är ett bra sätt att starta upp en sådan här helg på tycker jag. Det var verkligen jätteroligt att träffa alla igen! När alla ätit klart fick vi en kortare introduktion inne. Helgens instruktörer var: Lasse Deregård, Anna Danielsson och Lena-Maria Lundberg.

När vi kom ut hade instruktörerna förberett stationsträning. Vid station 1 var det Hälsaträning. Vid station 2 var det passivitietsträning. och station 3 bjöd på kontaktträning.

Hälsaträningen. Lasse skulle gå runt bland oss och hälsa på hundarna, både genom att prata med dom, men även klappa om dom.

Detta är något som Kaisa tycker är jättesvårt. Hon vill så gärna hälsa på dom som kommer fram till henne, och blir hon omklappad vill hon gärna besvara klappen med att pussas i ansiktet! När Lasse var på väg fram till oss satte jag Kaisa vid min sida. När han kom fram till oss gick Kaisa upp. Vi fick göra om momentet, men på 3:dje försöket klarade hon att sitta kvar riktigt lugnt och bra, även att Lasse klappade om henne riktigt mycket.

Passivitetsträning. Vid den här stationen fanns Lena-Maria. Hon gick igenom hur vi skulle gå tillväga. Vi skulle stå och småprata med varandra, målet är att hundarna självmant lägger sig ner och kopplar av. Att träna passivitet är jätteviktigt, det är något som folk i allmänhet ofta glömmer bort att träna. Att göra ingenting är för en del hundar oerhört svårt! Men för vissa är det naturligt att lägga sig ner direkt om matte/husse stannar och pratar med någon dom träffar på.

Här ligger Koira så lugnt och fint och väntar på matte.

Detta är någonting som jag har tränat med Kaisa jättemycket! Jag började redan när hon var liten valp. Så vid den här stationen klarade vi oss riktigt bra faktiskt, det känns jätteskönt att veta att Kaisa har lätt för att koppla av, för det är någonting som en Servicehund absolut måste klara av, annars tar det inte lång tid förren man har en hund som är utbränd!.

Kontakt. Vid den här stationen var Anna instruktör. Vi fick börja med att klicka spontan ögonkontakt. Anna gick runt och störde för att distrahera hundarna. Men faktiskt så klarade Kaisa detta bra! Kontakt är grunden till alla träning med hunden. Så jag har från början lagt stor vikt vid just detta. Och man ser verkligen nu att den träning man gjort från det att Kaisa var liten ger utdelning nu. Det känns verkligen jätteskönt!!

Dom stationer vi gjort i dag har fungerat bra för Kaisa och mig. Men det vi måste lägga krut på är just hälsaträningen. Kaisa skall lugnt kunna sitta kvar vid min sida när någon kommer fram för att prata. Även om någon kommer fram och klappar på henne, så skall hon sitt kvar tills jag säger att det är ok för henne att hälsa.

Jag brukar inte låta folk gå fram och klappa om Kaisa när hon har sitt tjänstetecken på sig. jag säger om någon frågar att hon inte skall störas när hon är i tjänst. Är det någon vi känner väl så ger jag Kaisa tillåtelse att gå upp för att hälsa en liten stund. Men det finns folk som inte frågar om det är ok att klappa henne... och det finns folk som går fram till henne, pratar med henne, och klappar på henne när hon ligger på stanna kvar, och jag av någon anledning befinner mig en bit bort. Det är i sådana lägen jag måste veta att Kaisa inte går upp, och inte bryr sig om personen i fråga. Mitt mål är att Kaisa skall ligga kvar och vända bort huvudet. Självklart går jag genast fram till Kaisa när jag ser att sådant här sker! För att Kaisa skall klara av dom här situationerna måste hon känna en total trygghet där hon ligger, och för att det skall bli så måste vi träna det gång efter gång, och med riktigt bra belöning varje gång hon klarar det!

Detta var första dagens träningspass. Men hundarna tränar egentligen hela tiden när man är iväg på sådana här utbildningar. Dom är ju med oss, det blir hundmöten, stanna kvar både sittande och liggande, och med ibland, ganska svåra störningar! Det blir förbudsträning, följsamhetsträning, gå bakom in och ut genom dörrar, och mycket mer...

På kvällen var det några som satt uppe och pratade och hade det trevligt. Men jag gick och la mig. jag försökte läsa en stund, men det var ingen idé. Ögonlocken trillade ner, så jag släckte lampan. Kaisa drog en djup skön suck nere vid mina fötter. Hon snurrade ihop sig som en liten kringla, somnade gott och sov hela natten.