Dagboken

2005 2006 2007
2008    

Dagboken den 12/11-08

Nu är jag här i dagboken igen! Sommaren är över, det har blivit höst.

Snart är det advent, då kan vi njuta av alla vackra, underbara stjärnor som folk hänger upp i sina fönster.

Här i våran familj lunkar det på som vanligt. Vi håller hundkurser, och det är roligt... riktigt roligt faktiskt. Vi har haft våran första Rallylydnadskurs i höst. Det blev lyckat, vi hade jätteroligt och deltagarna var nöjda och glada.

På Lördag ska vi till Skåne. Då är det dax för hundpsykologutb. igen. Vi ska vara där i 9 dagar. Det ska bli kul! Ju mer jag lär mig, desto mer känner och förstår jag hur lite jag kan. Det är så oändligt mycket att lära sig. Jag känner också vilket ansvar jag har som blivande hundpsykolog, att kunna guida och stötta folk, så dom i sin tur skall kunna träna och jobba med sina hundar och lösa diverse problem som dykt upp. Det gäller att vara ödmjuk, kunna känna och lyssna in både det som sägs med ord, men även det som kroppsspråket förmedlar.

Min Kaisa har fått Borrelia! Åhhh, detta hemska som jag verkligen har varit så rädd för att någon av våra hundar skulle få! Vi har använt Scalibor halsband till både Fanny och Kaisa. Men innan vi han sätta på halsbanden i våras hade Kaisa 2 fästingar. Så någon av dom äckliga djuren kräkte in smittan i min älskade lilla hunds kropp. Fästingar är dom mest vidriga djur som finns!! Jag kan inte förstå varför det inte finns ett vaccin mot dom fästingburna sjukdomarna?! jag skulle gladeligen vaccinera våra hundar! Nu äter Kaisa antibiotika, och skall så göra i ytterligare 4 veckor. Efter 2 månader skall vi ta om Borreliaprovet och se om Kaisas kropp har börjat bilda antikroppar. Så nu tar vi det lugnare än vanligt Kaisa och jag. Vi har påbörjat en tävlingslydnadskurs, den kommer vi fullfölja. Det är inte så ansträngande för henne.

En väninna till mig ringde i kväll. Vi har inte pratats vid på jättelänge. jag blev så glad av att höra hennes röst. Vi har kännt varandra sedan 1991, alltid varit nära vänner. Hon är bosatt i Skåne, så nu när vi är i Skåne nästa vecka ska vi träffas. Det är verkligen något jag ser fram emot!

Kramar till er alla där ute i cyberrymden.

Karin.

 

Dagboken den 24/6-08.

Sist jag skrev var våren i full blom. Nu är det sommar... Tyvärr är vädret inte sådär värst sommarlikt. Det blåser väldigt mycket, det regnar till och från, temperaturen stiger inte över 18 grader. Kanske är det en typisk Svensk sommar?!... Tack och lov är det mycket kvar av sommaren så det hinner ju bli soligt och varmt innan hösten gör entré.

Förra Tisdagen hade vi avslutning på Gåingen. Det kom 30 hundar. När vi gått en härlig runda i Slottsskogen gick vi ner i våran lokal och åt av jordgubbstårtan vi bakat. Nu har vi sommarlov tills fram i Augusti, då sätter vi igång igen med våra Tisdagspromenader.

Hand med Hund har haft sitt årliga sommarläger på Eriksöre Camping. Både Åke coh jag jobbade som instruktörer där även i år. Helen och lilla Spice bodde hos oss. En av aktiviteterna på lägret var Rallylydnad. Helen, jag och Åke ansvarade för det. Vi hade många deltagare i den gruppen! Det är många som är nyfikna på denna nya hundsport, och det är verkligen jätteroligt! Det är en sport som passar i stort sett alla. Det bygger på samarbete, glädje och kontakt.

Midsommarhelgen blev sådär lugn och skön som den skall vara enligt mitt tycke. Annelie och Sofie med sina familjer, och jag och Åke var hos mamma och pappa mitt på dagen och åt midsommarmat.Vi satt ute på deras altan. Dom har tak över och det var tur för det kom en rejäl regnskur över oss.

När vi ätit och suttit och pratat någon timme åkte ungdommarna hem till Annelie och Andreas. Dom skulle fortsätta midsommarfirandet där. Jesper och Elliot tyckte det var så spännande för alla skulla sova över där!

När vi kom hem fick hundarna mat, sedan gick vi en lång skön runda med dom. Det var väldigt lugnt på stan! Förr om åren kunde man inte ta sig fram pga. av allt folk. Nu verkar det som om midsommarfirandet har flyttat ut på dom olika campingarna i stället. Tyvärr hörde vi när ambulans och polis körde ut i högsta fart med påslagna sirener många, många gånger under kvällen.

Midsommardagens morgon bjöd på ösregn! Men fram på förmiddagen kom solen och det blev en ganska solig dag. Åke och jag gick över alvaret med hundarna och sedan ner i Slottsskogen. Det är bäst att gå där såhär års, för längs cykelvägarna ligger det mängder av sönderslagna flaskor. Det skulle vara straffbart att slå sönder flaskor och kasta burkar i naturen! Dom som gör det tänker inte på följderna som kan bli om en hund, eller något annat vilt djur trampar på det och skär sig!!

I morgon (Onsdag) är det marknad här i stan. Vi brukar alltid gå en sväng dit för att köpa lite onyttigt marknadsgodis. jag tror att Jesper och Elliot kommer hit, så vi kan gå på marknaden tillsammans med dom. Sofie jobbar hela dagen men Nicke skulle köra över dom till oss. Det är jätteroligt att göra saker tillsammans med barnbarnen. Det sätter liksom lite extra krydda på tillvaron. När Sofie och Nicke slutat jobbet för dagen kommer dom hit och hämtar pojkarna. Är det bra väder så tänkte jag att vi kunde grilla på kvällen innan dom åker hem.

Kram till er alla!

Karin.

Dagboken den 29/4-08.

Nu är det sent på kvällen, vi håller på och förbereder lite inför morgondagen. Vi ska åka till Tina, Majo och barnen några dagar. Det ska bli jättekul att se dom igen! Vi kommer stanna till Lördag, då åker vi vidare till Rödlix, som ligger i närheten av Varberg. Sedan åker vi därifrån och hem på Söndags kvällen.

Helgen som gick handlade enbart om Rallylydnad. Vi tränade och tränade. Vi byggde banor, vi skrattade och en och annan tår fälldes också. På Lördagen hade vi 12 stycken ekipage som vi övade oss på. Våran lärare Eva Hansson studerade oss mycket noggrannt, hon gick runt och tittade och lyssnade. Det var jättenervöst, men väldigt, väldigt roligt!

På Lördagskvällen blev det sent innan vi kom hem. Det var en hel del som Eva ville vi skulle gå igenom innan vi slutade för dagen. Jag tror inte klockan var mer än 9 när vi sa godnatt. Även hundarna var trötta! Helen hade lilla Spice med sig den här gången. Hon försökte få igång både Kaisa och Evas två hundar, Disel och Spike, men ingen av dom var pigg på hennes lekinviter.

På Söndagen när vi ätit frukost åkte vi upp till alvaret. Gud, va hundarna sprang! Dom busade och lekte, Kaisa hoppade upp på var enda sten hon hittade, Lilla Spice försökte gömma sig bakom enbuskarna, och sedan hoppa fram när någon av dom vuxna hundarna kom i närheten. Det var så underbart skönt väder! Det var alldeles ljummet i luften, fåglarna sjöng så mycket dom bara orkade. Vi såg flera utslagna orkideer, dom är jättesöta där dom står!

När vi ätit lunch blev vi inkallade till Eva för ett personligt samtal. Vi skulle få reda på om vi blivit godkända Rallylydnadsinstruktörer, snacka om att det var nervöst! Men vi klarade oss allihop!! Himmel vad det kändes skönt när man fått veta!

Det har varit en krävande utbildning, jag ska ärligt erkänna att jag inte var riktigt förberdd på att det skulle vara så tufft! Men vi har haft jätteroligt tillsammans allihop, vi blev ett härligt gäng, alla var glada och pigga. Vi har redan bokat in ett datum nästa år, då vi ska ses igen för att tillsammans bygga banor, ge varandra tipps och råd, och sedan avsluta med en tävling. Vi har bett Eva komma och vara med den helgen.

Under den närmaste tiden ska vi träna på att bygga banor Åke och jag, vi ska lära in alla skyltarna, så vi kan visa med egen hund när vi håller kurs. Vi kommer att ha några prova på dagar, då kan man komma med sin hund och testa hur det är att gå en bana.

Men nu först ska vi åka till Stockholm och hälsa på barn och barnbarn, det ska bli så skönt att komma iväg några dagar och bara koppla av!

Va rädda om varandra!

Kram// Karin.

 

Dagboken den 24/4-08

I dag har vi soligt och fint väder här på Ön. Det är hittills den varmaste dagen i vår. Så underbart skönt och så fantastiskt vackert det är i naturen nu. I Slottsskogen blommar alla sipporna! Bladen på buskar och träd är påväg att slå ut. Björkens knoppar är stora, och faktiskt på vissa träd är bladen som musöron. Jag älskar verkligen våren...

Helgen som kommer innebär Rallylydnad för oss! Åke och jag plus 10 andra instruktörer från hela Sverige,genomgår just nu en utbildning på 6 hela dagar, blir vi godkända av våran lärare Eva Hansson kommer vi att kunna hålla Rallylydnadskurser! Eva är en av dom på Oxie BHK,som tog in Rallylydnaden till Sverige. Utbildningen var ganska mycket tuffare än vad jag kunnat föreställa mig. Himmel så mycket olika saker det är att tänka på. Och man måste verkligen behärska alla 50 skyltar med egen hund, och man måste kunna reglerna utan och innan för att kunna hålla kurser på ett seriöst sätt, Så här gäller att plugga och träna ordentligt!

På Lördag skall vi ha 11 ekipage att "öva" på. Åke och jag har bjudit in dom till en trevlig eftermiddag. Vi instruktörer kommer således att av Eva bli tilldelad ett ekipage var. Vi kommer att bli bedömda i det vi gör, och förhoppningsvis på Söndag eftermiddag bli vi alla godkända Rallylydnadsinstruktörer. Det känns lite lyxigt för oss att slippa åka en massa mil för att gå en vidarutbildning! Den här gången har vi förlagt den hit!

Snart ska vi åka till Stockholm för att hälsa på Tina och hennes familj. Vi åker Första Maj. Det ska bli härligt att få umgås med sina barnbarn några dagar. Det blir så långt mellan gångerna som vi ses. Det är dyrt att köra så många mil, och tyvärr kommer det bli ännu dyrare nu när bensinen bara höjs och höjs!

Den 28/4 kör vi igång ännu en valpkurs. Det är den andra i vår. Vi har 10 deltagare, och därmed är kursen full. Vi har även en kombikurs i gång nu. Det är en rolig kurs, och deltagarna är härliga, glada och pigga. Deras hundar är duktiga. Förra gången var vi i skogen och spårade. Alla klarade sig galant! När alla spårat klart grillade vi korv och pratade. Vädret var perfekt, inte för varmt och inte för kallt.

Nu ser jag fram emot den kommande helgen! Det ska bli jätteroligt att träffa alla instruktörer som kommer hit igen. Vi hade så himmla kul förra helgen dom var här!

Jag skriver när helgen är över. Då ska jag berätta om vi klarade oss Åke och jag. Är vi då godkända Rallylydnadsinstruktörer kommer vi köra igång kursen i denna fantastiskt roliga hundsport!

Va rädda om er!

Karin.

Dagboken den 21/3-08.

Hej!

I dag är det långfredag, vi befinner oss alltså mitt i påskhelgen. Vädret är skit! Det blåser nästan storm, det är någon minusgrad och det snöar... sånna där små, små flingor ni vet, som sticker som nålar när dom slår mot ansiktet. Alla underbara blommor som kommit upp är tyngda av snön som kommer ner. Undrar hur det går för dom fåglar som kommit hit alla redan? Lärkan som förmodligen redan börjat lägga ägg på alvaret... hur går det för dom?

Tina, Majo och barnen kom till oss i Onsdags kväll. Klockan var nästan 11. Barnen hade sovit i bilen, men när dom bar in dom så vaknade dom till en stund så vi kunde kramas lite. Vi har inte setts sedan mitten av December förra året. När barnen lagt sig, satte vi oss en liten stund och drack lite te och pratade. Men efter en lång dag var alla trötta så vi gick och la oss.

I dag åt vi ägg till frukost. Barnen gillar ägg, så vi kokade en hel gryta. När vi ätit gick Åke och jag ut med hundarna. Vi gick en skön runda över alvaret och sedan ner i skogen. Tyvärr är det skitigt som bara den nere i skogen, så jag såg ut som om jag rullat mig i lervälling! Men sånt är livet, inget att göra något åt förren vi kom hem.

När vi gått åkte Tina, Majo och barnen till Harrys för att bowla. Dom hade haft jätteroligt. Jag har inte varit i stadens bowlinghall ännu, jag ska gå dit och kolla om jag kan spela, det är himmla kul säger dom som håller på med det. Åke och ett gäng killar spelar en gång i veckan. Dom har jätteroligt!

På eftermiddagen åkte vi alla till Annelie och Andreas. Hon ringde i går och frågade om vi kunde komma och äta våfflor hos dom. Så det gjorde vi ju så klart. Alla var där utom mamma och pappa. Åke och jag stannde inte så länge, utan vi åkte hem efter ett par timmar. Annelie och Andreas har en sån där tunna ute, som man efter att man värmt upp vattnet badar sittande i. Det skulle ungdomarna göra nu i kväll!! Det ska bli mycket spännande att höra hur det kändes... för när vi åkte därifrån nu i eftermiddag vräkte snön ner och det blåste mycket!! Men har man väl hoppat ner i det varma vattnet är det säkerligen jättemysigt!

I morgon är vi alla bjudna till mamma och pappa. Det är tradition att vi går till dom på påskafton för att äta påskmat. Det är roligt när man kan träffas allihop! Jag är så glad att mamma och pappa är pigga och fortfarande orkar och vill att vi ska komma dit allihop på en gång. Mamma älskar när alla samlas! Och jag håller med, det är jätteroligt!

Nu tänker jag krypa ihop i min sköna fåtölj och bara slöa framför TV:n tillsammans med Åke, våra hundar, och sist men inte minst våran kissekatt Moa.

Jag väntar med spänning att få höra Tina berätta när dom kommer hem i kväll, hur det var att bada i Annelie och Andreas badbalja ute, i full snöstorm! Burrrr, jag fryser bara jag tänker på det!

Va rädda om varandra!

Karin.

 

Dagboken den 17/3-08.

Hej alla där ute!

Nu är jag på gång igen för att försöka skriva några rader i dagboken. Det är verkligen länge sedan sist, jag vet det, men tiden går och jag tycker ibland att tiden liksom inte räcker till riktigt för allt det jag vill göra, som tex. att skriva här i min kära dagbok.

Detta året har börjat med att vi mist 2 av våra älskade familjemedlemmar. För ungefär en månad sedan blev våran kissekatt Morgan sjuk. Han började helt plötsligt att magra av, jag köpte olika sorters mat till honom för att han skulle äta. Men det hjälpte inte, så efter ett par dagar beslutade vi oss för att åka ner till veterinärkliniken och kolla upp vad som fattades honom.

När vi kom dit och veterinären undersökt honom var det inget roligt besked hon hade... han var mycket sjuk, hans njurar var slut, så det allra bästa för honom var att genast få somna in. Fy, så ont det gör att mista en lite kär kissekatt!! Personalen på kliniken är underbara!! Ankie och Maria är så oerhört omtänksamma, det går inte att i ord beskriva. Lilla Mogge fick ligga varmt och gott, han fick en gosig filt över sig för att han inte skulle frysa för mycket. Åke och jag klappade och kramade honom när Ankie satte kanylen och sakta sprutade in narkosmedlet i hans trötta, sjuka lilla kropp. Han viste att vi var där så han var helt lugn. Han spann högt hela tiden tills hans lilla hjärta slutade slå och han inte andades mer. Man gråter, så man tror att man aldrig någonsin kan sluta. Nu har vi bara en kissekatt kvar, det är Moa, hon är en liten, kelen kisse, med skinn på näsan! Vi hoppas du stannar hos oss länge, länge, länge till.

Nästa lilla vän som lämnade oss var våran älskade Sheltieflicka. Tisdagen den 11/3 steg vi åter in på veterinärkliniken för att ta farväl. Det går inte att i ord beskriva hur ont det gör att inte ha Immiskruttan här längre. Det känns overkligt, som om det vore en ond dröm alltsamman.

Men ibland tvingas man till saker man inte vill, man får inte vara egoist och se till enbart sina egna känslor. Det är ett ansvar vi tar på oss när vi skaffar våra djur. När den dagen kommer då vi ser att inget mer finns att göra så måste vi hjälpa!

Immi var helt lugn när vi åkte till kliniken. Hon fick sitta i framsätet i bilen, i mitt knä. Det tyckte hon var jättehäftigt! När vi stigit ur bilen fick hon åka i min famn. När vi gick in på kliniken visade Ankie oss in på ett rum med en gång. jag hade proppat hela min ficka full med godis. Immi fick äta och knapra. Ankie kom in och pratade en stund, hon klappade Immi så gott över ryggen samtidigt som hon gav en spruta med lugnande medel in i Immis lilla kropp. Immi märkte ingenting av detta, hon mummsade i sig av dom jättegoda kexen matte hade med.

Det tog inte lång tid förren Immi blev väldigt trött. Husse la henne med sina varsamma händer så försiktigt på den varma goa fällen som var utlagd. Ankie, satte lugnt kanylen i hennes lilla ben. När sömnmedlet kom in i hennes blod somnade hon ifrån oss.Vi klappade, vi kramade, vi viskade hur mycket vi älskar henne... att hon inte behöver vara rädd, utan ta allt med ro... Kompis, Vattu och Morgan, dom väntar på att få visa dig runt. Just nu måste du ge dig iväg själv Immi, just nu kan inte matte och husse följa med dig. Men du kommer klara dig bra dit du ska. Där finns ingen som vill dig illa, det lovar vi dig!

Vi satt kvar en stund hos Immis så avslappnade lilla kropp. Hennes själ var nu på väg... långt bort till någon annan stanns.

Det gör så ont nu när du lämnat oss!! Det gör så ont så det känns som om hjärtat skall slitas ur kroppen. jag kommer sakna dig så oerhört mycket! Tack för allt du lärt mig, för allt du hjälpt mig med och för alla busiga upptåg du stått för! En dag kommer vi att ses igen, jag vet att du finns där när jag kommer. Då får du visa mig till rätta, så jag inte vimmsar bort mig som jag brukar göra du vet... jag älskar dig min lilla Immibusa.

Om du läser detta Ankie, så vill jag bara säga att du ärfantastisk!! En sådan lugn, trygg och omtänksam tjej som du är guld värd. Tack för all hjälp, och all förståelse.

Nu går livet vidare, jag försöker att inte låta sorgen ta överhanden. Men det är svårt! Det känns som om jag helst skulle vilja sätta mig i soffan, snurra in mig i min filt och inte göra någonting på länge. Tack och lov har jag ju Kaisa, mitt lilla yrväder!

I dag har vi varit ute tillsammans alla 4. Vi gick en skön runda upp på näktergalsstigen, upp över alvaret och så ner i slottsskogen. Det kom en iskall hagelskur när vi just kommit upp på alvaret. Det var små äckliga stenhårda hagel som piskade i ansiktet. Både Åke och jag fällde upp luvorna på våra jackor. Men när vi kom ner i skogen var det lugnt och skönt. Det är massor av blåsippor, rödsippor, vårlök och vitsippor. Men det var helt tyst i skogen. Inte ett enda kvitter. För ett par dagar sedan när jag och Carin gick ner i skogen var det ett underbart härligt fågelkvitter. Men som sagt, i dag var det tyst. Kanske var det hagelskuren och kylan som gjorde att fåglarna var tysta.

Det är ju påskveckan nu. På Onsdag kommer Tina, Majo, Nova och Elton hit. Det ska bli jättehärligt att ses igen. Det är några månader sedan sist. Tyvärr säger dom på TV att det ska bli vinter över påskhelgen. Kallt, snö, och blåsigt. Hoppas inte det blir halt och otäckt på vägarna!

I morgon(Tisdag) har vi gåing på kvällen som vanligt.Onsdag kväll har vi valpkurs, Och på Torsdag kommer jag att ha fiket öppet som vanligt. Jag vet inte om det är någon bra idé att ha fiket öppet på en skärtorsdag? Men kommer det ingen så stänger jag väl lite tidigare.

Ja, såhär har vi det just nu i våran flock. Men kommer bara vårsolen fram och värmen mitt hjärta kommer det säkerligen att kännas bättre för var dag som går.

Ta väl hand om er!

Karin.