Dagboken

Dagboken den 5/12-2006

Ny månad igen... snart är detta året slut och ett nytt är på väg... undrar vad 2007 har att bjuda oss på?!

Jag och min Servicehundsinstruktör som heter Helena skall träffas för första gången nu i December!! Det ska bli jätteroligt och väldigt spännande. Vi kommer ha våran första träff i Växjö. Det blir nog ungefär halva vägen var som vi får köra, Helena bor i Bankeryd och det ligger i närheten av Jönköping. Vi måste hålla alla tummar för att det inte är snöväder och halt på vägarna. Äntligen är det på gång!!! Så till hösten 07 kommer jag och Kaisa förhoppningsvis att ta examen om inget oförutsett händer.

I går var Åke och jag med Kaisa på vattenträning. Det är en tjej som utbildat sig till Fysioterapeut och även byggt en jättefin anläggning med en bassäng på 7 gånger 3 meter. Anläggningen ligger precis utanför Borgholm, i en liten by som heter Räpplinge. Så för oss tar det 10 minuter att köra dit. När vi kom dit kände Anki igenom Kaisa, hon klämde och kände över hela hennes kropp. När det var klart var det bassängen som hägrade. Kaisa var inte lika entusiastisk som Åke och jag över att hon skulle slänga sig i vattnet... Hon trodde nog att hennes sista stund var kommen när bryggan hon stod på sänktes ner i vattnet och hon skulle simma, Hon hade en jättefin flytväst på sig, och Anki stod bredvid henne för att stötta. Åke och jag stöttade henne med rösten försåss, vi lockade och peppade... Först slog hon med frambenen så det plaskade... men så småningom kunde hon slappna av så mycket att hon med lugna rörelser simmade på. Hon var nog i vattnet 10-15 minuter, sedan var det upp och in i duschen för schamponering och torkning. När Anki var klar med det skulle hon stretcha Kaisa. Jag trodde faktiskt inte att hon var riktig så böjbar i sina leder och muskler som hon var!!

Vi var där i nästan 2 timmar, och vi ska dit igen... för jag tror att Kaisa snabbt kommer övervinna sin rädlsa och tycka det är skönt att få simma runt. Det är väldigt bra för leder och muskler att få vara i rörelse i vattnet. Det är skonsam träning. Det ska bli roligt att se hur Kaisa reagerar nästa gång vi kommer dit...

I kväll har vi haft gåing igen. Nu är det inte mer än 2 gånger kvar, sedan tar vi julledigt några veckor. Det var inte möjligt för oss att gå in i IOGT-lokalen i kväll, den var upptagen av annat. Så vi hade planerat för att vi alla skulle dricka glögg och äta pepparkakor på torget i stan. Det blev väldigt uppskattat!! Dom flesta gillar glögg, men vi hade bryggt ett par kannor kaffe också i fall någon hellre ville ha det. Men det var ingen tror jag som drack kaffe. Det blev en jättemysigt stund på torget efter promenaden.

I morgon skall vi på julbord. Det är Persona Assistans AB som bjuder assistenter och brukare i föreraget. Vi har varit där flera år i rad och ätit julbord, och det har alltid varit lika fint och väldigt, väldigt god mat.

På Torsdag ska vi följa med Jesper till simskolan! Det ska blir jätteroligt. Åke och jag har inte varit med honom dit förut. Klockan 5 börjar det, så vi måste nog säkerligen vara där en halv timme innan. Jag skall ta kameran med mig och försöka ta en massa kort. Hoppas några blir riktigt bra så jag kan lägga in dom här i dagboken.

Nu är det natt och sängdax för mig, det är en ny dag i morgon som förhoppningsvis kommer inehålla en massa mysiga och roliga saker.

Dagboken den 25/11-2006

Upp och hoppa tidigt även i dag, lite segt faktiskt. Men det är bara precis innan jag kommer upp ur sängen som jag känner att jag nog hellst skulle vilja vara kvar under täcket en stund till. I dag skulle jag och Kaisa på hundkurs hos Margareta Widén nere i Kastlösa. I stället för att gå våra morgonrunda med hundarna här hemma som vi brukar göra, så tog vi bilen och körde ner till Ekerum. Det är så vackert där nere, det är helt underbart att gå längs med vattnet, bara lyssna på alla ljud som naturen ger... fågelkvitter, vinden som susar i träden, skvalpet från dom små vågorna som slår mot strandkanten.

Hundarna gillar att vara på ställen dom inte är på så ofta. Det märks så väl, dom nosar mycket och väldigt ingående. Kaisa var så klart tvungen att hoppa i vattnet! Härligt att se glada hundar, som busar runt, jagar varandra, hoppar och skäller. Hundkursen började kl. 11, så vid 10 var vi tillbaka vid bilen igen för att åka vidare. Det tar ett tag att köra till Kastlösa, vi var där straxt efter halv 11. Skönt att vara i god tid innan kursen kör igång. Kaisa har så höga förväntningar, så när hon märker att det är något på gång börjar hon skälla som en toking i bilen. Vi skulle vara på en fotbollsplan som ligger precis bakom skolbyggnaden. Det tog en stund innan vi tagit oss ner dit från parkeringsplatsen. Om Kaisa fått som hon velat hade hon tagit kopplet i munnen och satt högsta fart och sprungit ner till dom andra kursdeltagarna som kommit. Men jag vägrar röra mig ur fläcken när hon blir sådan här! Det är viljornas kamp som gäller mellan henne och mig. Men till slut var vi på plats hos dom andra ( vi var inte sist) här kunde Kaisa i lugn och ro studera var och en av dom som var där. Kaisa blir så glad när vi skall göra något hon och jag. Hon älskar alla människor, hon älskar alla andra hundar också, det är en egenskap jag verkligen tycker om! Men det måste finnas lite vett och etikett med i det hela! Men när vi varit där 10 minuter ungefär hade Kaisa lugnat ner sig, hon började bete sig så som jag vill att hon skall göra.

Vi jobbade ute med hundarna i nästan 1 timme tror jag. Gruppen var lagom stor, vi var 5 stycken. Det var faktiskt en Flatte till som var med , så den matten och jag pratade lite med varandra. Hennes hund kom från Carina Sjögrens kennel som heter "Straight Flush". Kaisa var väldigt mycket mindre än den här tiken. Men för min del gör det ingenting om hon är liten, det passar bra inför hennes kommande yrke som Servicehund.

När vi varit ute och jobbat gick vi in för att fika, prata och ha trevligt. Det ska bli riktigt kul att gå den här kursen för Maggan. Vi jobbar efter samma ideologi Maggan och jag. Vi är båda två IMMI-instruktörer. Det är jätteroligt när man kan prata och utbyta åsikter, tankar och funderingar. Så min förhoppning är att vi kommer hjälplas åt när det behövs. Det kan ibland kännas lite ensamt att jobba som instruktör såhär. tillhör man en brukshundklubb är man ofta ett gäng som träffas och planerar inför kurserna. Men när väl kurserna är i gång tänker man inte på det längre, då har man fullt upp med alla hundar och deras mattar/hussar.

På hemvägen stannade vi i Rälla och köpte nykokade kroppkakor. Sofie, Nicke, Jesper och Elliot skulle komma till oss en sväng. Så när dom kom åt vi tillsammans. Det är så himmla gott med kroppkakor! Även barnen tycker det är jättegott. Jesper var förkyld, han hade lite feber och en tråkig hosta. Den här tiden på året brukar alltid medföra diverse förkylningar och influensor. Jag brukar ha jättetur för jag blir inte sjuk! Jag har förmodligen ett enormt bra imunförsvar. Åke däremot åker på några förkylningsbassiller varje år. Men som tur är går det fort över.

Det har varit en rolig och intensiv dag i dag. Man märker även på hundarna att det varit mycket på gång. Dom ligger utspridda på golvet lite här och var. I morgon skall vi iväg och träna lite tävlingslydnad jag och Kaisa. Det är här i stan så vi behöver inte ha bilen, vi går dit. Vi har varit ett gäng nu i höst som på Söndagseftermiddagarna träffats för att träna inför tävling. Vi har en mycket duktig instruktör till hjälp. Hon har själv tävlat, och hon har även dömt i brukset och i lydnaden. Mitt mål är att kunna delta i någon lydnadstävling till våren nästa år. Det är roligt att ha ett mål att jobba mot, då blir man lite mer sporrad att träna. jag hoppas det är någon mer i våran träningsgrupp som på allvar känner att det skulle vara roligt att prova lyckan på tävlingsplanen till våren.

Dagboken den 24/11-06

Nu är vi hemma igen efter några dagar i Hällefors och Hund Campus. Det var faktiskt sista delkursen på Etologiutbildningen jag gått. Men jag skall åke dit i April nästa år för att delta på delkurs 4. Jag missade den i sommras av olika anledningar. Det är väldigt bra att det finns möjlighet att göra så, annars hade det kännts väldigt tråkigt. Redan i Januari 07, kör Lars Fält igång igen med en ny grupp elever som vill fördjupa sig i Etologi.

Den här sista gången handlade det om vargar för hela slanten! Det blev en helt oförglömlig helg för min del. Vi åkte ut i storskogen... jag har aldrig förut varit så långt in i någon skog förut. Där hittade vi väldigt färska vargspår... vi hittade legor, vi hittade vargbajs och en massa annat spännande och intressant. Vi hade 3 mycket kunniga personer med ut i skogen, det var Lasse, Tobias och en kille som heter Arne Mortensen. Dom berättade och förklarde en massa intressanta och spännande saker om våra underbara vargar. Vi gjorde ett avbrott mitt på dagen då vi grillade korv mitt ute i storskogen. Vi åkte inte tillbaka till skolan förren det blivit helt mörkt ute. Att vara i skogen, mitt i vargreviret när mörkret faller var en mycket speciell känsla.

När vi kom tillbaka till skolan och alla hade ätit tittade vi på en helt unik vargfilm. Arne har tillbringat många, många timmar i skogen och låtit filmkameran gå. Det han hade filmat var fantastiskt och helt unikt... att få se vargarna leka med varandra, att få se pappa varg leka med sina valpar, få se när dom äter och mummsar i sig blåbär... osv... det går inte att beskriva med ord! Och detta handlar alltså om våra vilda vargar! En varg lever ett mycket fridfullt liv i skogen, och jag hoppas att dom får vara där i lugn och ro... utan att bli jagade och förföljda. Ett så underbart vackert djur skall behandlas med största respekt och ödmukhet tycker jag.

På Söndagen slutade vi vid 5-tiden ungefär. Det var dax att säga: hejdå, vi var ett gäng som gått hela kursen tillsammans. Men har man börjat på Hund Campus så kommer man att återvända dit, det var alla överrens om. Lasse fick en korg med en massa godsaker i av oss alla. Lotta fick diplom... det var bara hon som gått alla 9 delkurserna i följd. Diplomet man får när man är klar är jättefint!! Så nästa år i April hoppas jag kunna ta emot mitt diplom av Lars Fält. Åke och jag har pratat om att vi skall delta på Hund Campus aktiva semester nästa sommar. Det är nog en häftig upplevelse tror jag.

Kaisa har varit jätteduktig när vi varit iväg. Hon är verkligen lätt att ha med sig. Hon fogar sig i det mesta. Bara hon får vara med så är hon nöjd. Hon fick leka med sin kompis Aija. Det är Lottas hund. Aija har inte varit med på några gånger, hon har varit med sin husse på jakt, och innan dess löpte hon. Men som sagt den här gånger var hon med.

Veckan som gått sedan vi kom hem har varit lite tuff. jag blir så oerhört trött efter en sådan intensiv helg som det blir när man är iväg sådär. Så mesta tiden går åt till att ta det lugnt och bara vara. Det är tur att jag har min assistent Carin som kommer hit och hjälper mig med allt. Åke behöver vara ledig när vi varit iväg sådär. Det blir väldigt intensivt. Det är skönt att han kan åka iväg och göra sådant han tycker är kul och avkopplande.

Vi hade gåingen i Tisdags som vanligt. Jag har för mig att det var 14 hundar. Det var ett litet lagom gäng som gick iväg genom stan. Vi kommer hålla på till och med den 19/12. Sedan tar vi några veckors uppehåll över jul och nyår, sedan är det dax att starta upp igen. Det är så roligt på gåingen för man ser verkligen att hundarna känner igen varandra. Dom blir glada när dom ses. Det är roligt det här med hund... undrar vad man skulle gjort om man inte hade sina älskade hundar? En sak är säker och det är att jag hade inte varit ute i friska luften så som jag är i dag om jag inte haft hund.

Dagboken den 16/11-06

Det är kväll och klockan har hunnit bli sent. I morgon åker vi till Hällefors igen... sista gången för detta året. Egentligen är min Etologikurs slut nu på Söndag, men jag missade block 4 som var i sommras, så i April nästa år åker jag till Hund Campus igen för att gå det blocket. Block 4 handlar om Aggressivitet och Rädslor, det är ett mycket viktigt ämne som man har jättemycket nytta av i hunderiet. Det är många utbildningar på Hund Campus som jag skulle vilja gå... Jag är jättesugen på att gå Specilasökutbildningen som är på 1 år. Men vi får se, först skall Kaisa bli färdig Servicehund och det kommer att ta hela nästa år. Sedan får vi se om det blir någon mer utbildning på Hund Campus för oss.

Vi har nu avslutat både Unghundskursen och Valplekisen. Bägge avslutningarna blev mysiga, och så gott som alla ville gå en fortsättning på respektive kurs. Det känns jätteroligt!! Vi har redan tagit emot 3 anmälningar till valpkursen som vi ämnar köra igång i mitten på Januari. Vi skall sätta ut en liten annons i Ölandsbladet om när valpkursen kommer starta upp igen. Det är så roligt med kurserna, alla är glada och pigga, och hundarna är mysiga.

I dag har Carin och jag varit i Kalmar en sväng. Kaisa var med inne på COOP. Det går riktigt bra, hon verkar ta det med ro. Men fortfarande beöver hon tid att se sig omkring, ta in alla intryck, alla lukter osv... Jag tror det är viktigt att hon får göra det i lugn och ro innan jag börjar ställa för stora krav på henne. Nu tror jag det är tillräckligt för henne att kunna gå bredvid mig utan att nosa på alla fläckar på golvet, utan att vilja hälsa på alla vi möter i affären. Det ska bli så roligt när jag skall träffa min SoS-instruktör, jag känner att jag måste få hjälp, någon som kan titta på oss utifrån liksom, och ge mig handfasta råd om hur jag skall gå tillväga nu i min träning med Kaisa.

Sofie har hjälpt mig lägga ljusa slingor i håret i dag. Det var väldigt välbehövligt! Mitt hår började anta råttfärg och då är det hög tid att göra något åt det. Såhär på hösten dör mitt hår... det är likadant varje år. Så nu har jag färgat mörkt underhår och sedan lagt ljusa slingor i överhåret. Jag är jättenöjd!! Håret är en viktig del av en själv tycker jag. Jag hade kameran med mig i dag när vi var hos Sofie. jag tog en hel del bilder på Jesper och Elliot. Det är inte läge att jag försöker lägga in dom här i dagboken nu, jag gör det när vi kommer hem från Hällefors.

Åke har packat bilen nu, så i morgon bitti är det bara att stiga upp, klä på sig och sedan åka. Vi har brett mackor nu i kväll som vi har med oss. Det är så himmla mysigt att stanna vid någon fin rastplats, äta medhavda mackor och dricka varmt gott kaffe! Vi brukar köra ca. 20 mil innan vi rastar. Så kommer vi iväg senast kl. 8 i morgon bitti, så äter vi frukost vid 10-tiden, det blir lagom.

Dagboken den 29/10-06

I dag har vi höst...riktig höst kan man väl säga. Det är 5 grader varmt, mulet och småregn till och från. Jag hade faktiskt mina vinterkläder på i dag när vi var ute med hundarna. Förra veckan hade vi 15 grader varmt, så det är verkligen stor skillnad.

Vi hade underbart roligt när vi var iväg på våran lilla extra semester till Hällefors, Stockholm och så till slut Skara. När vi var i Hällefors på Hund Campus hade vi den sista av dom två block som handlar om inlärning. Ett mycket intressant ämne och viktigare än man någonsin kan tro tycker jag. Även denna helg på Campus gick väldigt, väldigt fort, det gör det alltid när man är där tycker jag! Vi körde inte därifrån förren på Måndagen, jag är rädd att det ska komma upp vilt på vägen när man kör, på kvällen har man ju inte en chans att se dom i förväg.

Så på Måndagsmorgonen körde vi till Värmdö. Det gick bra, det tog några timmar, vi tog det lugnt, fanns ingen anledning att stressa. Det var helt fantastiskt att träffa Nova och Elton. Självklart är det superhärligt att träffa sitt eget barn också... men barnbarnen är endå något visst att få krama om. Vi var trötta allihop på kvällen så vi la oss tidigt. Åke och Majo satt visserligen uppe och pratade en stund längre, men både Tina och jag tyckte det var skönt att krypa i säng.

På Tisdagen när vi varit ute med Kaisa och gått körde vi en sväng till Sickla, där var det ett stort köpcentra. Vi strosade runt och tittade på allt möjligt.

Tina och jag satt uppe och pratade vid köksbordet på kvällen när barnen gått och lagt sig. Åke och Majo satt vid TV:n och pratade. På Onsdagen skulle Nova en sväng till sitt dagis och Tina skulle börja skola in Elton på hans dagis. Som tur är har Elton fått plats på samma dagis som Nova! Tina och Majo är glada för det. Dels för att det är lättare när man ska lämna dom på morgonen, sedan är det ett föräldrakopperativ och personalen är visst riktigt bra där enligt Tina och Majos tyckande i allafall.

Dagarna går fort när man är iväg och rätt som det var hade det blivit Torsdag och vi skulle åka vidare till Flämslätt som ligger precis utanför Skara. Här skulle jag och Kaisa göra inprovningen till Servicehundsutbildningen. Detta tillfälle som jag väntat på sedan jag fick hem Kaisa. Vi var en dag tidiga Åke och jag. Vi skulle inte börja förren på Fredags middagen kl. 12.00. Men jag kände att för att orka med som jag ville så var det bäst att komma redan på Torsdagen. Såhär i efterhand är jag väldigt glad att jag tänkte så när vi planerade och bokade. För fy så trött jag var när vi åkte hem till Öland igen på Söndagskvällen.

Men jag är så glad för vi klarade av inprovningen med ett jättebra omdömme! Det känns så fantastiskt roligt. Dom 3 Instruktörerna som jobbade under dom här dagarna bedömde oss från Fredagen kl. 12, till Söndag efm. kl. 15.00. Jag tycker upplägget var jättebra! Förut var det upplagt på ett helt annat sätt. Då varade själva inprovningen ca. 2 timmar. På den tiden skulle instruktörerna hinna med och se allt. Och jag som tillhör den personligheten som blir skitnervös så fort ordet prov uttalas mådde ju inte särskillt bra, och min hund underade ju så klart vad som hänt med matte när hon inte ens kunde uttala namnet så som hon brukar göra! Nu när inprovningen varar i nästan 3 hela dagar finns ingen möjlighet att man kan orka vara så nervös hela tiden. För då tuppar man nog av har jag en känsla av.

Så helgen blev mycket lyckad. Instruktörerna gjorde ett strålande bra jobb, anläggningen där vi var bjöd på jättegod mat, underbar natur, och trevlig personal. Det kunde inte ha varit bättre på något vis!

Nu har vi ett år framför oss Kaisa och jag när vi skall träna på allt mellan himmel och jord. Det ska bli jätteroligt!!

I går var vi inne på ett varuhus för att testa en liten stund hur Kaisa reagerade på den miljön. Det gick över förväntan kan jag väl säga. Vi gjorde ingenting, jag ville bara låta Kaisa titta, titta och titta, i lugn och ro utan någon som helst stress eller krav på sig. Husse var inne och handlade det vi skulle ha, jag passade på och ta en bild på Kaisa när hon sitter vid matkorgen och är så fin i sitt röda utbildningstäcke.

Kaisa vid första träningstillfället.

Jag är väldigt glad över att man har 1 år på sig att träna upp sin hund. Även att det är andra hunden man tränar så är det så mycket nytt, det är en ny hund... en ny individ som förmodligen kommer att reagera på ett helt annat sätt än vad min lilla Immi skrutta har gjort. Så det känns väldigt skönt att med gott samvete kunna ta träningen med ro.

Vi skall vara med i en barnbok också Kaisa och jag! En barnboksförfattarinna som heter Charlotte Hage var här för några dagar sedan och intervjudade mig om Kaisa och hennes kommande yrke som servicehund. Charlottes man är fotograf så han tog en hel massa bilder på Kaisa och mig. Boken kommer att rikta sig till barn och ungdomar och den kommer handla om hundar som har olika yrken. Och servicehundsyrket är det alltså Kaisa som kommer representera. Boken kommer ut nästa år, hon kunde inte säga om det blir på våren eller hösten, det återstår att se. Det ska bli mycket spännande att få se hur det slutgilltiga resultatet blir.

Nu är det dax för hundarnas kvällsmat.

Dagboken den 12/10-06

Nu har vi packat klart det vi ska ha med oss. Himmel vilket grejande det är innan man är klar med allt. Man tycker inte det skulle behöva vara sådär mycket när det är två vuxna personer som skall iväg! Annat var det ju när barnen var små och man skulle iväg på någon resa, då var det mycket packning... hela bilen full.

På något vis så blir det mycket även nu. Men bara hunden är med, mat till henne och mina mediciner så ordnar sig resten! Mamma och pappa skall passa Fanny och Immi när vi är iväg. Dom trivs så när dom får vara där, mamma och pappa går in för att passa dom, allt annat får stå tillbaka, är hundarna där så har dom det mer än bra, då kan man åka iväg och slippa tänka och oroa sig.

I går var Sofie, Jesper och Elliot här en sväng på eftermiddagen. Det är så roligt när dom kommer. Sofie hämtar Jesper på dagis halv 1, och då brukar dom köra direkt hit, det brukar ofta passa så bra med tiden när dom kommer, vi brukar äta lunch vid halv 2 tiden. Jesper är just nu ganska liten i maten, så han åt inte så värst mycket. Elliot däremot är inne i en period när han älskar att äta mat. I går åt han två sojakorvar och en rejäl potion pasta. Han är jätteduktig på att äta själv! Visst en del av maten trillar av skeden på vägen upp till munnen, men det mesta får han i sig. Hundarna vet exakt var dom skall placera sig när barnen är här och vi skall äta! Vi har blivit noga med att dom skall ligga kvar en bit ifrån bordet, men när vi är klara är det fritt fram och ta för sig av det som hamnat på golvet vid Elliots plats.

I går var Immi på Skogsbykliniken hos våran veterinär Satu Kärnä. Immi har haft ont i sin mage nu under en ganska lång tid. I går var hon där för en ordentlig undersökning. Satu ville ta en del blodprover på henne, hon skulle vara fastande för att ett av proverna skulle visa rätt resultat. Åke lämnade henne på kliniken kl.8 på morgonen. På eftermiddagen när hon skulle hämtas ville Jesper följa med, han har inte varit på en djurklinik förut och han tyckte det var lite spännande att följa med morfar dit. Immi blev lite extra glad när hon blev hämtad av både husse och Jesper.

I dag har vi varit i Kalmar på sopplunch. Det är en trevlig grej som det assistansföretaget jag anlitar anordnar en gång i månaden. Det är för både personal och brukare och man äter för en väldigt billig penning. Oftast efter maten brukar det vara någon form av information eller kortare föreläsning. Oftast är det många som kommer, det är ju ett ypperligt tillfälle att träffas för både brukare och assistenter!

Nu har vi en rolig vecka framför oss. Först har vi Hund Campus, sedan Stockholm för att träffa barn och barnbarn, och sist men inte minst skall jag och Kaisa försöka oss på att klara av en inprovning i Service och Signalhundsförbundet! Det känns som om vi skulle klara det... men man vet aldrig. Det kan hända precis vad som helst. Det som är kanonbra tycker jag är att inprovningen är under 3 hela dagar! Då har instruktörerna lång tid på sig att se varje hund. Alla vet ju hur mycket nerver det är under sådana här dagar, Förut var det inte upplagt på det här sättet, då varade inprovningen bara någon timme under 1 enda dag! Det kan inte ha varit lätt för dom stackars instruktörerna att hinna med att se alla hundarna och deras förare, för att sedan bestämma sig för om ekipagen klarat sig eller inte.

Jag tror på detta sättet som är infört nu! Det skall bli mycket spännande att få delta. Jag har nog inte förstått att det faktiskt är dax nu för Kaisa och mig!! Det känns overkligt på något sätt. Jag är verkligen jätteglad för att Kaisa och jag fått chansen nu att försöka, men samtidigt känner jag mig sorgsen... Immi mår inte bra, jag har skickat tillbaka hennes tjänstetecken, det var inte så här jag tänkt mig att det skulle bli! Min tanke när jag började tänka på att skaffa en hund till, för att om möjligt utbilda till Servicehund, var ju att Immi och Kaisa skulle kunna jobba och komplettera varandra på ett bra sätt. Men som det ser ut i dagsläget kommer inte Immi att jobba som certifierad tjänstehund mer.

Jag hoppas nu att Kaisa skall klara inprovningen så vi får börja jobba med allt det hon skall klara av när hon är i tjänst. Immi skall få plocka alla godbitar... göra dom moment hon älskar mest här hemma, tex: öppna och stänga dörrar och lådor, tända och släcka lampor och dra av mig jumpern och strumporna. För mig kommer alltid Immi att vara något speciellt, det var hon som äppnade nya vägar för mig och gjorde så jag vågade mer och mer med hennes hjälp!

Nu ska jag gå och borsta tänderna, sedan tänker jag hoppa i säng, skriva dagbok och läsa en stund, innan jag släcker lampan för natten.

Dagboken den 9/10-06

I dag är det Måndag och vi har en ny vecka framför oss. Den här veckan skall vi planera inför både Hund Campus helg, och inprovning i Skara. Så det kommer bli två mycket roliga och intressanta helger efter varandra.

Vi har haft hundkurs 3 dagar i sträck. I Fredagskväll hade vi valpkurs. Vädret var dåligt, regn och rusk. Det är ju inte inget man är van vid precis, det har ju varit fint så länge nu. Vi har det så bra i den lokalen vi är nu, för det finns möjlighet att träna vissa moment inomhus. Så vi beslöt oss för att tillbringa hela kvällen inne. Det gick riktigt bra!! Vi höll på i en dryg halvtimme med olika moment, sedan tog vi fikarast innan vi började teorin. Under fikat fick dom som ville släppa sin valp och låta dom busa runt tillsammans. Himmel så kul både valparna och vi andra hade! Dom lekte och hade jätteroligt. Det är spännande att studera hundens språk när man kan ha lössläpp på detta viset. Men man skall sluta när det är som allra roligast och det gäller även för små leksugna valpar!

Maggan som har gått bredvid i valpkursen skulle hålla teorin den här kvällen. Det ingår i hennes IMMI-instruktörsutbildning. Hon hade valt att prata om Stress, hon pratade även om massagens viktiga betydelse för våra hundar. Alla fick pröva att massera på sin egen hund. En av valparna tog genast till sig massagen, han liksom slöt ögonen och man såg hur skönt och avkopplande han tyckte det var. Tiden går fort när man har roligt, och rätt som det var hade klockan passerat 8. Det var dax att avsluta den här gången, och faktiskt har vi redan avverkat 5 gånger i valplekisen!

Men det var snart dax att träffa alla valpar igen... vi skulle nämligen ha gång 6 redan dagen efter, på Lördagen, och då skulle vi träffas i Kalmar kl. 11. tyvärr var det ösregn! Fy så tråkigt det kändes. Men vädret är det ju ingen som rår på tack och lov. Kl. 11 stod det 7 tappra hundägare iklädda regnställ och gummistövlar. Vi gick upp till Larmtorget och där tränade vi en stund. Meningen var att vi skulle gå ner i Stadsparken och låta valparna titta på fåglarna utan att stressa upp sig. Sedan skulle vi haft Aktiverings teori och fikat samtidigt. Men att göra det i ösregn förtar liksom hela mysfaktorn. Så efter en timmes träning på stan sa vi hejdå.

jag ville gärna ta Kaisa en sväng ut på stan. Hon har inte varit i Kalmar på länge. Men innan vi plockade ut våra hundar, fikade vi i bilen. Vi hade ju kaffe med oss, och faktiskt så sög det ordentligt i kaffetarmen. Vi gick sedan en sväng på stan med våra 3 små busfrön. Kaisa tyckte det var jättehäftigt att gå i en annan stad! jag passade på att träna följsamhet, och "Ligg kvar". jag la henne vid dörren till en affär där det passerade en hel del folk. Hon klarade det jättebra! Hon fick ligga i 2 minuter. På gågatan framför henne passerade även en hel del hundar. Men hon verkar vara trygg där hon ligger.

Vi skulle till Annelie och Andreas på eftermiddagen, så när vi var klara i Kalmar åkte vi till dom. Mina föräldrar, Nicke, Jesper och Elliot var också ditbjudna på middag. Annelie och Andreas hade gjort en Taccopaj, den var supergod. Till efterrätt fick vi Dajmtårta med grädde till. Mumms!!! Sofie jobbade den här helgen så Nicke kom själv med pojkarna.

I Söndag var vi iväg och spårade med Unghundskursen. Vi hade en ljuvlig eftermiddag. Vi trodde hela spårtillfället skulle gå i stöpet, för på förmiddagen stod regnet som spön i backen! Men kl. 14 var det blå himmel och skönt och varmt i luften. Alla gjorde varsit spår. Vi hade även gjort en sök ruta på 50 gånger 50 meter. Vi hjälptes åt att valla den allihop.

Det blev en härlig eftermiddag, alla var nöjda med sin hunds spårarbete, alla var duktiga, och hundarna var trötta! När alla åkt hem passade jag på att lägga ett spår till Kaisa. Terrängen var knölig så när jag lagt spåret bestämde jag mig för att Åke fick gå med Kaisa. Jag är rädd för att jag annars skulle stört hennes arbete i spåret för mycket.Däremot skickade jag henne i sökrutan. Hon hämtade lätt hem två föremål! Spåret gick också kanon, hon var duktig, så jag tror att vi snart kan lägga in en vinkel i hennes spår.

Det var skönt att komma hem i går kväll. Jag var sådär röd i ansiktet som man blir när man varit ute flera timmar i sol och vind. Hundarna la sig och sov som stockar när vi kom hem, dom var också trötta. Vid 9- tiden kröp jag upp i soffan för att titta på den Beckfilm som sändes på TV.

Tack snälla Marie för att du hjälpt oss att fixa spårmark!! Utan dig hade det absolut varit väldigt mycket svårare att genomföra den här eftermiddagen!

Dagboken den 5/10-06

Ny månad igen! Hösten är nog här på allvar nu. I helgen som gick var det ett ganska intensivt åskväder som drog över oss. Innan regnet och åskan kom var det varm och fuktig luft, efter åskvädret var det svalare och högre luft. Men det har varit soliga och sköna dagar nu i veckan... det känns som om man inte vill gå in, utan bara vara ute och njuta av den sköna luften.

Vi hade valp och unghundskurs som vanligt i Lördags och Söndags. Det gick bra, det är så kul att hålla kurs... det känns som om den värsta smärtan i kroppen liksom trycks bort på något vis när man står där och hälsar alla välkomna till dagens kurs. Valparna är så otroligt, oemotståndligt söta, och unghundarna är sådär lagom busiga och kaxiga som dom blir när hormonerna griper tag i dom. Vi tänkte först att vi skulle vara på stan bägge dagarna och ha kurs. Men det var ju skördefestens helg, och att då hålla kurs mitt i det kändes inte bra.

På Söndagen kom Sofie, Nicke, Jesper och Elliot till oss igen. Dom hade köpt kroppkakor som dom bjöd oss på. Det smakade jättegott!! Att komma hem från kursen och få middagen serverad var inte dumt alls. Vi hade en riktigt mysig eftermiddag tillsammans. Vi gick en sväng på stan och tittade. Klockan hade hunnit bli ganska mycket så affärerna hade börjat plocka in och förbereda för att stänga.

I Tisdags hade vi Gåing som vanligt. Det var 17 hundar som deltog. När vi startade 18.30 var det sol,men innan vi kom tillbaka till IOGT hade mörkret hunnit sänka sig över stan. När man gått rundan som nästan tar 1 timma om man räknar med det vi hittar på under vägen, så smakar kaffet så himmla gott!! Dom flesta går faktiskt med in och fikar och pratar en stund. Jag och min assistent Carin hade på dagen bakat en sockerkaka över hela plåten där vi stuckit ner äppelklyftor lite här och var. Den var omtyckt!

Nu har vi bestämmt oss för att åka till Stockholm och hälsa på min äldsta dotter Tina, och hennes familj. Vi ska upp till Hällefors nu den 13-15/10. Helgen efter det den 20-22/10, skall jag och Kaisa göra inprovning i Service coh Signalhundsförbundet. Det kommer att äga rum i Skara. Så i stället för att åka hem på Söndagen när Etologin är slut så kör vi till Stockholm och stannar där tills på Torsdagen, då vi kör till Skara. Mina föräldrar har lovat att Fanny och Immi får bo där dom dagarna vi är borta. Det ska bli riktigt kul att åka till Stockholm. Vi har bara varit och hälsat på en gång i deras nya hus ute på Värmdö. Dom har bott där i 1 år nu ungefär. Det känns så tråkigt att ha två av sina barnbarn så långt bort! Det finns ju ingen möjlighet att man kan träffa dom lika ofta som vi träffas Jesper och Elliot. Det är ju så många mil oss emellan. Men när man väl ses då får man ta tillvara den tiden på allra bästa sätt.

Det känns lite overkligt att jag och Kaisa skall göra inprovning nu. Jag kommer nog inte att förstå det förren vi verkligen är där. Ännu så länge känner jag mig inte nervös. Jag hoppas jag inte kommer att bli så nervös den här gången som jag var när Immi och jag skulle prova in. Förmodligen kommer man känna en viss trygghet i att ha varit med om allt en gång förut, jag vet ju nu att man kan inte mer än göra sitt bästa, och lyckas vi inte då Kaisa och jag så var vi inte mogna riktigt ännu för att starta upp utbildningen. Då får vi ta nya tag lite senare när Kaisa hunnit bli lite äldre. Men som det känns här och nu så är Kaisa riktigt duktig om hon bara kan koncentrera sig på det vi ska göra. Och man får komma ihåg att ingenting måste vara perfekt! Det är ju inte examen vi skall göra, utan det är en inprovning, och om jag bara kan få mig till att tänka så när vi väl står där, så tror jag att jag skall kunna hålla den värsta nervositetet borta! Vi får se hur det går, det är ju några veckor dit ännu.

I dag har skördefesten börjat här på Öland. Vädret har även i dag visat sig från den bästa sidan... sol, bara några enstaka moln, varmt och skönt. Sofie, Jesper och Elliot har varit hemma en sväng i eftermiddag. När dom kom åt vi plättar, när Åke diskat och vi fixat och grejat lite gick vi ner till stan. Jesper cyklade, han älskar det, och han är duktig faktiskt på att styra och hålla balansen.

När vi kom till torget tog jag kort på barnen framför den jättefina pumpagubben! Den är verkligen fin, hoppas bara den får stå kvar, så ingen kommer att roa sig med att förstöra. Jesper köpte sig en egen stor pumpa på torget. Den skall dom skära ut ögon och mun på så han kan stå framför ytterdörren med ett ljus brinnande inuti,

När vi gått en bit ner på Storgatan blev vi så sugna på glass.. Så vi gick in på Glass caféet och köpte glass. Vi satte oss i trädgården och åt. Det är inte dåligt att kunna sitta ute och äta glass såhär dom sista dagarna i September månad. Jesper älskar katter. Och till hans stora lycka kom det en katt och gick förbi där vi satt. Så han tog upp den i famnen och kramade den. Han är en sån djurvän, det är så skönt att se! Barn och djur är en mycket bra kombination, barn behöver lära sig att respektera allt levande... att lära sig ta hänsyn och vara ödmjuk är någonting jag upplever som oerhört viktigt att kunna. Att ha en kissekatt i sängen på natten är skönt... att ha någon att prata med och anförtro hemlisar till är också något som är härligt. I förrgår fick Jesper en kattunge. Den är svart och vit. Dom har två katter innan, men det fanns plats för en liten till. Sofie och Jesper hade bestämmt att på vägen hem från oss skulle dom stanna och köpa en kattsäng och ett kattkoppel. Han har tänkt lära den lilla kissungen att gå i koppel.

När vi ätit upp glassen gick vi Storgatan upp igen. Utanför Cykelaffären hittade Jesper en jättefin röd 4-hjulig motorcykel. Självklart ville han ju provsitta den. Himmel så glad han såg ut där han satt. Men det dröjer tack och lov många år till han får köra både moppe och motorcykel! Elliot roade sig i vagnen med att dricka ur min vattenflaska och flörta med folk som passerade förbi. Han är så rolig för han har massor att berätta för folk runt om. Inte nog med det...han gör massor med roliga miner där han sitter i vagnen, det går helt enkelt inte att hålla sig för skratt!

När vi kom hem packade Sofie in pojkarna i bilen. Jesper var så glad för sin pumpa han köpt på torget. Jag passade på att knäppa en bild på honom med pumpan och så lillebror i bakgrunden.
Jesper med sin pumpa. Dax att åka hem till pappa igen.

I morgon har vi valpkurs igen, det är redan gång 4!! Vi har nu avverkat hälften av kursgångerna. Tiden går fort när man håller kurs. Två timmar är liksom ingenting, man hinner inte mer än börja så är det slut. I morgon kommer vi hålla till utanför Studiefrämjandets lokal hela tiden. Vi hade planerat att vi skulle gå ner till stan en sväng, men det är lite för mycket liv och rörelse när man skall gå igenom nya moment med så små valpar. Däremot på Söndag, men unghundarna... då kan vi nog ta en sväng ner på stan. Det är jätteroligt att hålla kurs, det är som att få en vitamininjektion! Inte dumt att få hålla på med det man älskar mest av allt... Hundar och deras mattar/hussar.

Dagboken den 28/9-06

Veckan börjar närma sig sitt slut, redan Torsdag eftermiddag. Jag sitter här och går igenom vad vi ska göra på Valp och Unghundskurserna i helgen. Det gäller att få med allt, det känns retfullt om man skulle råka glömma bort något.

Vädret har varit helt underbart hela veckan! Sol, och drygt 20 grader. På morgonen men även på kvällen har det varit ganska kraftig dimma, men endå har det kännts så milt och mjukt i luften. Nu i eftermiddag har faktiskt solen gått i moln... kanske är det så att den här underbara väderleken håller på att gå mot sitt slut? Det kommer nog att kännas lite extra sorgligt när höstens regndagar kommer över oss. jag älskar när jag inte behöver ta på mig mer än ett par jeans och en tröja för att gå ut. Alla kläder utöver det som måste tas på kräver extra mycket kraft och energi från mig. Men när man väl är där så går allt av bara farten. Underbar skymning vid stranden i Borgholm.

I dag fyller Kaisa 15 månader. Hon är stor nu min lilla älskling. Men hon är inne i en hemskt period, hon är väldigt okoncentrerad, och det känns inte som om det är någon stor idé att lära in några nya moment för tillfället. Vi koncentrerar oss på det hon kan, vi försöker upprätthålla det helt enkelt. Förövrigt är vi enbart ute för att det är skönt, vi lekar och gör roliga aktiveringsövningar. Jag gillar inte när det blir en massa konflikter, det går inte att komma ifrån helt tyvärr, men jag försöker verkligen att undvika det i möjligaste mån. Vi har ett dilemma Kaisa och jag och det är att gå fint i kopplet. Men vi tränar på... när hon drar, backar jag, hon vänder om, kommer till mig, vänder om och går fint vid min sida samtidigt som jag ger beröm när hon befinner sig på rätt ställe. För övrigt är jag helt tyst. När man tränar "antidrag" på detta sättet måste man vara superkonsekvent... aldrig i livet låta hunden dra. Det tar ca. 14 dagar att få hunden och förstå vad det är man vill. Jag har inte varit så koncekvent som man skall vara! Så problemet ligger hos mig, jag måste skärpa mig för att nå ett bra resultat!

I går fick jag en inbjdudan från utbildningsansvarig i Service coh Signalhundsförbundet om att göra en inprovning för att se om Kaisa är lämplig att starta träningen till Servicehund. Så från den 20/10 - 22/10 kommer vi att befinna oss på Flämslätt som ligger i Skara. Det kommer blir 3 mycket hektiska dagar, men jag är övertygad om att det kommer blir jätteroligt!! Förhoppningsvis blir vi godkända och får starta upp våran träning på allvar med en instruktör som är specialutbildad. Jag har redan pratat med en av förbundets instruktörer som bor relativt nära här, och frågat om hon kan tänka sig att hjälpa mig och Kaisa. Hon svarade ja, och det känns jättebra!! Men man ska verkligen inte ta ut något i förskott... först och främst skall vi klara av inprovningen Kaisa och jag.

Helgen som kommer nu är lite speciell. Det är Skördefest här på Öland. Då kommer det mycket folk hit till våran ö igen. Under förra årets Skördefest såg det ut som värsta högsommardagen på Campingen som ligger här i stan. Det är jätteroligt, och det förlänger turistsäsongen. Så i helgen kommer jag och Kaisa gå ner till stan en sväng och träna på att inte göra någonting. Det kan vara nog så svårt när man är en superglad Flattetjej som älskar människor och andra hundar.

Dagboken den 25/9-06

Det är nu Måndag kväll. Det är sent och jag börjar blir trött. Men jag tänkte skriva lite här i dagboken endå. Det är ju faktiskt en hel vecka sedan sist.

I Fredags var jag och Immi på lydnadsträning. Det är så nyttigt och så himmla kul! Vi är ett gäng på 7 stycken som träffas, tränar och har kul. Våran instruktör heter Ingrid. Det är en äldre kvinna som har hållit på med hund i hela sitt liv. Hon har varit domare både inom brukset och lydnaden, så hon har mycket att lära oss och det känns jätteroligt! jag har en liten känsla av att jag nog vill testa på detta med tävling framöver. Det skulle vara spännande och se om vi har någon chans Kaisa och jag. Men först och främst ska vi se till att kunna alla dom moment som ingår i lydnadsklass 1. Att gå ut på tävlingsbanan och inte vara stensäker på att vi kan momenten, tänker jag inte utsätta oss för.

Vi hade kurs både Lördag och Söndag. Tyvärr fick Åke ta hand om Valpkursen helt själv för jag var sjuk. Jag brukar aldrig vara sjuk, men det är klart att, ska man bli sjuk så ska man ju bli det när det är som allra mest att göra! Som tur är kom Maggan så hon kunde hjälpa Åke. Vi har ju tagit in många valpar i kursen nu i höst, men det har vi ju gjort för att vi är två instruktörer, annars hade vi aldrig gjort det. Men tack och lov så löste det sig bra. På Söndagen hade vi kurs för Unghundarna, vi hade Aktivering, det var riktigt kul. Vi var på Kapelludden och pysslade . När vi var klara åkte alla upp till Studiefrämjandets lokal för att fika och ha lite teori. När vi var klara hade 3 timmar flutit förbi. Tiden går väldigt fort när man är ute och har kul med sin hund.

Det var skönt att komma hem, vi tog våra egna hundar och gick en lång skön runda i lugnt och behagligt tempo. Vädret var ju helt fantastiskt i helgen, rena sommartemperaturen.

Förra veckan var jag och en väninna ute och gick med våra hundar. Hennes hund heter Edgar och det är en av Kaisas absoluta favoriter. Dom har jättekul tillsammans, dom leker jättebra. Dom turas om att jaga varandra, dom har pinnar dom leker med tillsammans. Det är så skönt när man ser att två hundar är så samspelta och har så roligt. Vi gick nere till stranden, och på ett ställe var det jättebra för hundarna att bada. Så det gjorde dom, ut i vattnet så det plaskade omkring dom.

I kväll har Åke varit på fotboll i Kalmar. Det är min pappa, Åke och Nicklas som åker för att se när Kalmar FF spelar. I kväll kom Sofie och pojkarna hit under tiden. Det var roligt!! Det är underbart att få träffa sina barnbarn. Jesper har dragit iväg på längden i sommar. Det är inte klokt var han har blivit stor. Elliot springer runt och hittar på bus. Han drar ut alla lådorna i köket, och så kastar han ut så mycket grejer som möjligt på kortast möjliga tid. Han älskar både katterna och hundarna. När han ser en av katterna säger han: Mauiiiii, och så skiner han som en lite sol i hela ansiktet. Jag tänker ofta på hur lyckligt lottad jag är! jag har tre friska barn, jag har fyra härliga, glada barnbarn, jag har en man som är helt fantastiskt, och inte att förglömma, jag har tre underbara hundar. Det kan inte bli bättre helt enkelt!

Dagboken den 19/9-06.

I kväll har vi haft Gåing igen. Det var två nya deltagare som kom. Det är jättekul när det även dyker upp lite nya ansikten!

Jag har tagit för vana att alltid gå hem tillsammans med Kaisa när gåingen är över. Det är jätteskönt!! Det är så lugnt och stilla på stan då runt halv 9 tiden.

I kväll var det lite färre hundar med och gick. Det var 21 stycken. Vi hade passageövning som vanligt på hamnplan. Det gick bra. Vi gick sedan vidare runt Strand Hotell, och på muren gick alla hundar balansgång. Det var synd att jag inte hade min kamera med,för så gott som alla hundarna gick samtidigt på ett jättefint led

När vi sedan kom runt gick vi ner i parken, och i dag kunde vi ha " leta godis i träd" övningen. I dag fanns det träd så det räckte till alla. Det är så kul att se alla mattar och hussar engagera sig så som dom gör i sina hundar. När vi sedan kom upp på torget hade vi två olika förbundsövningar. En av dom var passage av två godisskålar. Den andra var att hundarna skulle sitta lugnt och fint bredvid sin matte/huss när Åke gick runt och studsade och rullade en boll. När alla kände sig nöjda gick vi in och fikade som vanligt.

I dag har min assistent Carin varit hemma för vård av sjukt barn. Så min mamma har fått hoppa in och jobba några timmar. Det börjar bli den där tråkiga förkylningstiden nu. När barnen börjar skola och dagis igen så är det ofrånkomligt. Jag pratade med Carin förut och fick redan på att hon kommer att behöva vara hemma i morgon också och kanske även på Torsdag.

I morgon kväll skall Åke iväg på NHR styrelsemöte. Dom skall vara nere hos Nettan i Färjestaden. Dom mötena brukar vara ett par timmar bara och då klarar jag mig själv hemma tillsammans med hundarna. Det är så skönt att man har dom... jag känner mig aldrig rädd. Jag njuter av att vara själv ibland, att bara lyssna på tystheten. Men i morgon kväll tänkte jag ringa och prata med en väninna när Åke är iväg. jag har ett problem jag ville diskutera med henne angående en liten vovve. Det är guld värt att ha en vän man litar på till 100%, som man kan fråga när det kör ihop sig och man inte själv har dom kunskaperna som fodras för att hjälpa på rätt sätt.

Nu är det sängdax, känner mig trött och lite sliten faktiskt. Men vädret är helt underbart och jag tror att det även i morgon skulle bli sol, varmt och fint. Då är det bara att vara ute så mycket det går och ta emot alla vitaminer solen ger.

Dagboken den 18/9-06

Hemma igen efter en intensiv men så klart väldigt rolig och givande helg på Hund Campus i Hällefors. Vi körde tidigt i Fredags morse, vi lämnade Fanny och Immi hos mamma och pappa först. Sedan bar det av. Åke vill åka tidigt för att vi ska ha god tid på oss att köra dom 54 milen som det är. När vi sedan kommer fram är det jätteskönt att i lugn och ro kunna äta någonting. När vi ätit brukar Åke bädda och fixa iordning vårat rum, och då passar jag på att gå en skön runda med Kaisa.

Hon är jätteduktig i bilen, så fort hon kommer in i buren lägger hon sig ner, sedan sover hon tills vi stannar för att fika. Vi brukar stanna på samma ställe varje gång när vi kör upp. Det är jättebra att rasta Kaisa där, och så ligger det precis bredvid en sjö så det är väldigt vackert.

Klockan var runt 3 när vi kom upp i Fredags eftermiddag. Vi började inte någon lektion förren 19.30. Så vi tog det lugnt på eftermiddagen. Husse och Kaisa myser en stund.

Det var kul att träffa alla igen, både dom som jobbar på skolan, och dom som läser samma kurs som jag gör. Det är ett gäng som går specialsök, och dom har sina delkurser samma helger som vi läser Etologi. Även dom har vi ju träffat nu så många gånger så det är jätteroligt att träffa även dom.

Lördag morgon upp och hoppa tidigt. Äta frukost, rasta Kaisa och börja första lektionen kl.9. Sedan var det fullt ös hela dagen! Den här delkursen och nästa som är i Oktober handlar om Inlärning. Det är ett stort ämne som innehåller ganska avancerad teori. Så det blir en hel del pluggande nu inför nästa gång i Oktober. Men läser man något kul som man är intresserad av så är det roligt även om det kan vara knepigt.

På Lördagskvällen 19.30 var det 3 hundar under utbildning som skulle genomföra Barnsök, och 2 färdiga barnsökhundar som även dom skulle genomföra en övning i barnsök. Det var riktigt roligt och spännande att se hur dom här hundarna jobbar. Det var ett barn som var mycket väl gömt i en byggnad. Området som söktes av var stort! Hundföraren hade ingen aning om var barnet var gömt någonstanns. Vi var nog ca, 20 personer som gick runt och ropade och skrek allt vad vi orkade för att "störa" hunden som jobbade så mycket som möjligt. Det är ju så det är i ett skarpt läge när ett barn har försvunnit. Tänk vilket oerhörd nytta dom här hundarna kan göra om olyckan skulle vara ett faktum att ett litet barn har kommit bort! När alla hundarna en efter en gjort sitt jobb hade det blivit riktigt mörkt. Vi åkte tillbaka till skolan igen.

Söndagen flöt på, och som alltid när vi är på Hund Campus går tiden alldeles för fort! Snart var kl. 16, och det var dax att bege sig hemåt igen. Vi sa hejdå till alla, många har ju ganska långt att köra för att komma hem. Som tur är så behöver man inte känna oro över att det kan vara halt.

jag känner mig orolig såhär års att åka bil när det mörknar.Det är många vilda djur i farten när det skymmer. Men det gick bra. Två rävar såg vi precis intill vägkanten. Bägge två hade vett att i stället för att fortsätta upp på vägen, så vände dom om och stack ner i diket igen. Vi hade radion på hela vägen hem, det var ju valvaka... en riktigt rysare! Ja, nu har Svenska folket valt och det är bara att hoppas och hålla tummarna över att klyftorna i vårat land mellan dom fattiga och rika inte växer sig större, det är redan nu jobbigt för många människor att få allting att gå ihop.

Dagboken den 13/9-06

I dag har vi tagit det lugnt jag och hundarna. Det var väldigt mycket i går, och dagen avslutades ju med en helt fantastiskt Gåing med 30 hundar.

Kaisa och jag hade ett litet träningspass på morgonen när husse, Fanny och Immi gått ut på sin morgonrunda. Kaisa och jag brukar oftast hinna träna 15-20 minuter innan Carin kommer klockan 9. I dag tränade vi på momenten: Stanna, Fot, snabba sättande coh läggande, och stanna kvar. Jag tycker det fungerar bra, vi har nu börjat höja kriterierna lite..genom att lägga på störning osv... Något jag måste träna Kaisa på är hur man beter sig när man skall hälsa på folk som kommer fram till oss. Hon vill i sin glädje och iver gärna hoppa upp för att ta kontakt, och det får hon ju helt enkelt inte göra!! Så hälsaträning ska vi lägga krut på nu. Hon är även inne i en riktig "huliganperiod" hon skäller på folk ibland, hon ser även spöken lite här och var, och ibland blir det lite väl mycket av:
"ja, matte jag hör att du ropar på mig, men jag bara måste lukta klart här först..."
Jag måste verkligen tänka på att uppträda och lugnt och behärskat, inte bli irriterad på henne när hon sätter igång och uppför sig vidrigt!

Det ska bli riktigt bra att åka till Hällefors i helgen. Där har man massor av kunnigt folk att fråga om råd, även att jag har egna funderingar om hur jag skall tackla det hela, så är det skönt att få höra av någon annan att det man tänker på är rätt, eller att man kanske ska försöka tänka på ett annat sätt och prova att träna så eller så i stället.

Om en månad skall Kaisa och jag göra en inprovning i Svenska Service coh Signalhundsförbundet. Och min förhoppning är ju förståss att vi skall klara av det så vi får påbörja Kaisas utbildning till Servicehund. Vid en inprovning tittar instruktörerna på hundarna under 3 dagar. Så även om Kaisa skulle börja skutta och skälla av lycka när hon får syn på dom andra hundarna och deras mattar och/eller hussar, så finns det tid för henne att varva ner och bli så lugn, fin coh duktig som hon faktiskt är för det mesta.

I dag var jag på apoteket och köpte Losec mups till Immi. Min lilla Immiskrutta har ont i sin mage till och ifrån. Jag har pratat med våran veterinär och hon ville vi skulle prova att behandla henne med detta preparatet nu. Hjälper inte det får vi gå vidare med ytterligare utredning. Men det är helt klart så att ger vi Immi mat på exakt tid, och att hon får mellanmål mitt på dagen så mår hon bättre. Men det räcker med att frukosten blir en halvtimme för sent så hinner hon kräkas magsaft. Samma sak om vi glömmer att ge henne mellanmål mitt på dagen så kräker hon på eftermiddagen. Men även att hon är som hon är så älskar hon att göra saker, hon älskar när jag ber henne om hjälp här hemma, hon leker gärna med både mig, husse, Kaisa och Fanny. Så nu hoppas jag att dom här tabletterna hjälper henne bra så hon slipper kräkas.

Jag har helt bestämmt mig när det gäller hennes fortsatta Servicehundsyrke. Immi kommer att få plocka godbitarna här hemma när det gäller dom uppgifter hon har för att hjälpa mig. Vi kommer inte att göra något årsprov för att få tillbaka hennes tjänstehundstäcke. Det känns inte rätt att sätta sådan press på henne som det faktiskt är på våra tjänstehundar. Hon gör så mycket för mig hela tiden, hon finns vid min sida, tappar jag något så är det Immi som är först på plats för att plocka upp! Det räcker så bra med det. Att jag inte kan ha henne med mig överallt, så som jag hade när hon bar sitt gula tjänstehundstäcke är en stor sorg för mig... det var jobbigt att inse och förstå att Immi inte kunde följa med mig in i affären mer, eller på något annat offentligt ställe. Ibland blir det inte som man har tänkt sig, det får man lära sig leva med helt enkelt. Mitt mål just nu vad gäller Immi och hennes mage är att hon skall slippa kräkas flera gånger i veckan.

På Fredag när vi åker till Hällefors Åke och jag kommer Immi och Fanny att få vara hos min mamma och pappa. Det är något dom älskar!! Att få vara där några dagar ibland och bli ompysslade lite extra är något dom verkligen gillar, det tar man inte miste på en enda sekund!,

Dagboken den 12/9-06

Tisdag kväll, precis hemkommen från Gåingen. Gissa hur många hundar det var med i kväll... 30 stycken!! Det är rekord för oss, vi har en gång förut haft 28 hundar, men i kväll var det 30... Det känns så härligt att detta med Gåingen faktiskt blivit en så positiv och givande grej. Det är en salig blandning av hundar, det är både stora och små raser, både gammla och unga hundar. Det var två stycken från våran valpkurs som var med... Jätteroligt!!

I helgen som gått hade vi både valp och Unghundskurs. Det var andra gången på valpkursen, men unghundskursen körde vi igång i Söndags. Det gick bra, visst är det väl lite stökigt första gången då alla hundar ska spana in varandra, och när man räknas in i unghundskursen har man ju blivit lite äldre, och då finns det ett annat behov av att försöka hävda sig, samtidigt som man kanske inte är sådär kaxig och modig som man vill försöka påskina inför dom andra hundarna. Det låter alltid värst första gången, sedan brukar det lugna ner sig.

I Måndags kom Sofie, Jesper och Elliot hit en sväng. Sofie hämtar Jesper kl. 13 på dagis, sedan kör dom hit med en gång, och då brukar vi äta lunch tillsammans. I Måndags åt vi plättar med sylt. När vi ätit cyklade morfar och Jesper iväg en sväng. Åkes äldsta son Peter kör grävmaskin, och turligt nog befann han sig ganska nära här hemma. För en liten kille på 5 år är det väldigt mycket spännande att få sitta i Peters knä i maskinen och titta, känna på spakarna osv... När Åke och Jesper var iväg satt Sofie och jag och pratade. Lilla Elliot sitter inte där man sätter honom längre! Nu springer han som ett litet jehu fram och tillbaka. Det går så himla fort, han hinner hitta på mycket bus innan man kommer ifatt honom.

Elliot plockar första äpplet på mormors äppelträd. Ost är gott tycker storebror Jesper.

Elliot älskar hundarna och katterna, han lyser som en liten sol när han ser dom. Vi hade en härlig eftermiddag, och när klockan blev 7 började Sofie tänka på hemfärd. Hon ville inte åka hem för tidigt, för Elliot var jättetrött och skulle med all sannolikhet somna i bilen, hennes tankar var att när hon kom hem bara i stort sett kunna ta honom och placera honom i sängen för natten. jag följer alltid med ut till bilen när dom skall åka hem. Det är viktigt att få säga hejdå på riktigt. När vi är hos dom så följer alltid Jesper med oss ut till våran bil för att få säga hejdå och kramas ordentligt. Det är mysigt tycker jag!!

På Fredag åker vi till Hällefors igen. Så i morgon tänker jag kolla lite på vilka kläder jag skall ha med mig. Vi kommer ju inte att vara borta mer än två nätter, så det blir ju ingen större åtgång på någonting egentligen. Det är nu delkurs 7!! jag kan inte fatta att det snart är slut, undrar hur det kommer kännas? Vi som går hela utbildningen har ju lärt känna varandra, men man vet aldrig, rätt som det är träffas man igen på någon annan utbildning, vi är några stycken som är jättesugna på att fortsätta på Hund Campus nästa år, så vi får se, man vet aldrig vad livet har att erbjuda för spännande saker!!

I dag har min assistent Carin bakat dubbel sats med bullar, även en rulltårta svängde hon ihop. Meningen var att vi skulle haft den med på gåingen. Men det blev nybakade bullar i stället till kaffet och det var uppskattat!!

Nu är det sängdax, det är en ny dag i morgon, vädret har varit så underbart skönt nu flera dagar, och jag hörde att det skulle bli lika fint även i morgon! Så det gäller att komma i säng på kvällen så man orkar upp för at gå ut med hundarna i solen och värmen.

Dagboken den 9/9-06.

Nu har det hunnit bli ganska sent, förstår inte riktigt var tiden tar vägen.. på morgonen tänker jag att nu har vi en hel lång dag framför oss, men så rätt som det är känner man hur liksom tröttheten drar sådär lite förädiskt i ögonlocken... inte kul att sitta vid datorn och somna precis! Men jag antar att det hänt dom flesta av oss någon gång i allafall.

I går ( Fredag) Var jag och Kaisa på våran veckoträning i lydnad. Det var 7 ekipage som troget kom för att ta del av vad våran mycket kunniga instruktör Ingrid hade att lära ut till oss. Vi gjorde platsliggning i grupp, vi hade hopp över hinder, inkallning, apportering, vi började titta på momentet "framförgående", Vi tränade på Stanna, vi gjorde snabba sättande och läggande och vi testade på budföring. Det är jätteroligt att hålla på och träna när man är några stycken. jag skulle verkligen vilja testa detta med att ut och tävla. Men innan jag sätter min fot på någon lydnadsplan, skall vi ha tränat in alla moment så dom sitter som berg! Det finns ingen som helst anledning att börja för tidigt med moment som inte är färdiga. jag mins när våran Eng. Springer Spaniel Kompis och jag skulle ut och tävla. Det gick käpprätt åt skogen, med poäng som var skitdåliga, och ett självförtroende som snabbt dalade rakt ner i botten. Det var ju verkligen som gjort för att knäcka all glädje som fanns för det här med tävling. Man lär av sina misstag, så nu kommer vi att träna lugnt och genomtänkt, så får vi se vad tiden har att erbjuda vad gäller tävling.

Vi har i dag haft gång nummer två i Valpkursen. Så roligt vi haft och så underbart duktiga dom är både valparna och deras mattar. Det ska bli så kul att följa dom här ekipagen i höst, se när dom utvecklas och lär sig mer och mer av det vi går igenom.

När vi kom hem i eftermiddag tog vi våra egna små vänner och gick en skön promenad. Det var uppskattat! För dom är det ju ingen hit att sitta i bilen och vänta på att vi skall bli klara. Dom är jätteduktiga!Kaisa i blåbärsriset..

Nu i kväll har vi ätit räkmackor Åke och jag. Vi brukar göra våra egna när vi känner för det. Då tar vi mjuka runda Tacobröd, jag brukar bre Chillisås över hela, sedan ett rejält lager med sallad, på salladen lägger jag räkor och i kväll även kräftstjärtar. Sedan bara snurrar man ihop bröden och äter. Det är så gott, och i kväll klämde jag ner 3 stycken!! Jag var riktigt hungrig. Man gör av med en hel del energi när man håller kurs.

I morgon kör vi igång våran Unghundskurs. Det är gänget som gick Valpkurs hos oss i våras. Men det är två nya ekipage som kommer med nu i höst. Kursen är upplagd på 18 timmar. Men av erfarenhet vet vi att dom där 18 timmarna kommer överskridas. Men det är väl tur att det är på det hållet, att man får fler timmar menar jag, det hade väl varit värre om man inte fått dom där 18 timmarna man tänkt sig, och även betalat för! I morgon kommer vi att köra ganska mycket repetition från sista gången på Valpkursen i våras. På teorin skall vi prata Aktivering. Nästa gång på kursen kommer vi att praktiskt jobba med Aktivering ute på Kapelludden. Det är kul, och både hundarna och deras mattar och hussar brukar tycka det är riktigt kul med just Aktivering.

Nu är det sängdax, i morgon skall vi upp tidigt, kursen börjar kl. 10, och innan dess skall vi ut med våra egna små vänner som sedan skall dom antingen vara själva hemma, eller följa med och sitta i bilen tills vi är klara.

Dagboken den 6/9-06

I kväll har vi varit ute och ätit med våra goda vänner, Eje och Anna-Karin. Det var riktigt trevligt och mysigt. Vi var på ett ställe här i Borgholm som heter "Pappa Blå". det är ett ställe dit väldigt många människor går för att äta och dricka. På sommaren brukar det var kö dit in. Men i kväll var det lagom med folk, vi satt ute på terassen, som tak hade vi en markis. Vi hade jättetur, för när vi reste oss för att gå kom dom första regndropparna, och nu regnar det riktigt ordentligt.

Åke har varit ledig i dag, Carin har jobbat. Vi var ute på förmiddagen och gick med Kaisa, vi var ute i drygt 3 timmar. Vi gick om stan när vi gick hem, vädret var så fint, det var varmt och soligt, och då kom vi på att en glass skulle smaka väldigt gott... både Carin och jag var kaffesugna så det blev varsin kopp kaffe också till glassen .När vi satt och fikade fick Kaisa träna passivitet, hon låg på marken så himmla fint, det var ganska mycket fåglar som hoppade fram coh tillbaka på borden där folk suttit, och faktiskt var många av dom väldigt nära Kaisa, för en och annan smula hade förmodligen trillat på marken. Men hon låg så stilla och tittade på dom. En väninna till mig kom fram och hälsade på Kaisa, sedan stannade hon kvar en liten stund coh pratade. Kaisa var jätteduktig! Hon hälsade på Carina, och när dom hälsat klart la sig Kaisa ner igen och kopplade av. jag känner mig så glad över att hon klarar av situationer som är så svåra! För det är verkligen jättesvårt för henne att inte hälsa och pussas så mycket och så länge som hon själv skulle vilja göra.

Jag tränade " inte dra i kopplet" när vi var ute. I dag gick det riktigt bra! När hon drar, backar jag, då vänder hon upp mot mig... kommer ifatt och snurrar runt vid min sida och går bredvid mig. Där berömmer jag massor, hon får även en godis. Några gånger klickade jag också. Så nu tänker jag verkligen vara superkonsekvent så får vi se hur lång tid det tar innan problemet är löst. jag tycker faktiskt att hon redan i dag var mera lyhörd för kopplet när det stramade till om halsen.

Kaisa fick även göra två stycken uppletande när vi var ute. Det var absolut inga avancerade uppgifter, men två gånger "tappade" jag hennes leksak. Jag liksom kastade in den i det höga gräset bredvid stigen och så gick jag vidare ca. 25-50 meter. Där ropade jag på henne, tog henne till min sida och skickade henne på "sök". Himmel vad kul det är att se hennne jobba på det viset. Bägge gångerna hittade hon den där lilla gummisaken som vi kallar för "busen" och som hon verkligen älskar att leka med. När vi kom hem efter våran promenad var hon jättetrött!! Hon la sig pladask ner på golvet och somnade en stund.

I morgon när vi går ut Carin och jag tar vi nog med oss alla 3 hundarna. Eje har bett Åke om hjälp med någonting som skulle bäras och flyttas. Jag tror dom skulle börja redan kl.9 på morgonen. Han får gå så tidigt med Fanny coh Immi om han skall hinna innan han cyklar iväg bort till Eje. Så då är det bättre att vi tar dom med oss när vi går.

jag skall till hjälpmedelscentralen en sväng i morgon också. Min arbetsterapeut heter Lena och är helt underbar! Hon är så hjälpsam och försöker alltid ordna till det jag behöver hjälp med på bästa sätt. I morgon skulle jag få testa någon slags tumstöd. jag har ingen aning om hur det ser ut, Det ska bli spännande. jag hoppas att det är något som kommer hjälpa mina stackars tummar, som just nu är i stort behov av någon form av smärtlindrande stöd. Det är en väldigt stor påfrestning på tumlederna när man kör rullstol, och nu känner jag att det gör lite för ont för att jag bara skall strunta i det. Klockan är mycket nu och jag skall krypa i säng. Det är skönt att ligga i sängen under täcket med fönstret öppet en bit och lyssna på regnet som strilar ner. Hoppas att det regnar över i natt... att solen lyser när vi vaknar och att det är sådär ljummet och skönt som det kan vara en morgon fram på höstkanten.

Dagboken den 5/9-05

Nu är vi hemkomna efter höstens första gåing. Himmel så kul det var att starta upp igen! Att se alla hundar och deras glada mattar och hussar är värt hur mycket som helst. Det var några nya deltagare i kväll. Det är alltid roligt när det dyker upp nya människor som vill vara med.! I kväll var det 16 hundar som gick med! Inte illa... Vi gick en runda ner runt hamnen, vi hade 4 stationer med aktivering. Det var passageövning, balansövning, leta godis i träd och förbudsövning. Alla var jätteduktiga!! Det är inte bara hundarna som är duktiga, även mattar/hussar kämpar på för att hunden skall lyckas så bra som möjligt.

Vi satt och pratade vid bordet när vi kom hem i kväll Åke och jag om hur länge vi hållit på med våran gåing. Vi kom fram till att detta är termin nummer 7!! Det är svårt och förstå att det faktiskt är så länge... det hade vi nog aldrig tänkt när vi började med våra promenader! Så länge folk o deras hundar kommer på Tisdagskvällarna kommer vi att hålla på.

På förmiddagen var Åke och jag i Kalmar en sväng. Vi var på skattekontoret. jag skall försöka dra igång mitt eget företag här så småningom och då gäller det att skaffa sig så mycket kunskap som möjligt, att starta upp ett eget litet hundföretag är ett mål jag haft att kämpa för ett längre tag nu. När jag började min utbildning till IMMI-instruktör hos Yrsa Franzen Görnerup och Hand med Hund fanns tanken där hos mig att kanske någon dag kunna starta sitt eget... Nu när vi varit igång ett tag Åke och jag och kört våra kurser som Hobbyverksamhet, så börjar vi känna att det nog är genomförbart att starta egen firma. Men det känns väldigt overkligt på något vis... det är ett stort steg att ta känns det som. Men vågar man ingenting så vinner man heller ingenting är det ett gammalt talesätt som säger har jag för mig.

I Måndagskväll körde vi igång höstens valpkurs. Nu har vi 9 små valpar vi får följa under höstens gång. Det ska bli riktigt roligt! På Söndag är det dax för Unghundskursen att köra igång. Tänk så bra man har det egentligen, vi får jobba med det som ligger en varmast om hjärtat... hundar,hundar och hundar, och så deras mattar och hussar så klart, som kämpar på allt vad dom kan med sina små "guldklimpar".

Dagboken den 3/9-06

Söndag kväll... sitter här vid datorn och gör den slutliga planeringen och genomgången inför valpkursstarten i morgon. Jag har tusen fjärilar i magen som susar runt,runt, runt. Fy, jag undrar om jag någonsin kommer känna mig lugn inför en kursstart? Glad är jag... men jag är långt ifrån lugn! Men det är väl kanske en sak som jag med tiden kommer att lära mig, jag hoppas det i allafall. Men kul ska det absolut bli!!

Helgen har varit jättehärlig. I Fredags vid 12-tiden kom Marie och Robban hit. Vi fikade när dom kom. Det hade gått bra och köra, inget regn på vägen. På kvällen vid 6-tiden skulle jag iväg och träna lite lydnad med Kaisa. Marie och Robban följde med för att titta på. Det gick ganska bra tycker jag. Kaisa var lite okoncentrerad för gräset var nyklippt och hon bara älskar nyklippt gräs! Vi gjorde inkallningar, vi gjorde snabba sättande, läggande och ställande. Vi tränade hopp över hinder. Vi gjorde platsläggande i grupp med ganska svåra störningar. Jag är nöjd och glad över min hund! Vi har en del moment vi måste ta tag i och träna för att det ska bli bra, tex: ställande under gång. Det är inte färdigt på långa vägar ännu. Likaså måste vi lägga oss i hårdträning när det gäller att Kaisa inte får dra i kopplet när vi går. jag har nu fått mycket värdefulla tips och råd av Marie, så från och med i morgon kommer jag bli superkoncekvent när det gäller det.

I Lördags gick vi en lång skön promenad med hundarna på förmiddagen. Halv 12 hade vi en träff med en vovve och hans matte. Matten har bett mig om hjälp med ett moment som inte vill fungerar riktigt. Jag kände mig osäker och då frågade jag Marie som jag har största förtroende för, om hon skulle vilja hjälpa till. Och det ville hon, så vi hade en skön eftermiddag med den vovven och hans matte och "lillhusse".

När vi var klara rullade vi sakta hemåt igen. Vädret var helt underbart skönt. Sol och lite lagom fläktande vind. Sofie, Nicke och barnen var hos oss när vi kom hem. Vi fikade och pratade en stund. Så nu har Marie och Robban fått se två av våra 4 guldklimpar till barnbarn. När dom åkt hem fixade Robban en grönsakspaj till middag. Den var helt underbart god, så jag åt en portion för mycket så klart! Tiden går väldigt fort när man har trevligt, så rätt som det var hade klockan blivit sent och det var dax att krypa i sängen.

Vi skulle upp och hoppa ganska tidigt i dag för att åka på hundutställningen i Böda. Tyvärr visade sig vädret inte från sin bästa sida i dag. Men så är det, vädret är ju ingenting vi kan rå över tack och lov! Vi had en mysig dag på utställningen trotts regn och rusk. Det är härligt att bara gå runt och titta på alla olika hundar.

Det var första gången Kaisa var på hundutställning. När vi kom ut ur bilen trodde hon nog inte sina ögon, sååå många hundar på samma gång. Hon fick verkligen rena glädjerycket, och började hoppa, skutta och dansa runt mig. Så jag fick låta henne härja av sig, och till slut gick det bättre och bättre. När vi skulle åka hem fram emot eftermiddagen gick det riktigt bra! Innan vi åkte gick vi och fikade. Det hade slutat regna så vi kunde sitta ute. Det var bra för då kunde Kaisa vara med oss. Det tog inte många minuter förren hon la sig på golvet helt spontant. Det kändes skönt att se henne koppla av fullt ut utan att jag behöve säga till henne att lägga sig.

När vi kom hem packade Robban och Marie in sina grejer i bilen och åkte hem till Halmstad igen. Efter några timmar fick jag ett SMS från Marie att dom var hemma och att allt gått bra. Tack snälla Marie och Robban för en härlig helg med massor av prat och skratt, hoppas vi snart ses igen.

Dagboken den 1/9-06.

En ny månad är här. September kan vara riktigt skön, med sol och värme. Men man märker att hösten närmar sig, det är ett annat ljus ute, även om det är sol. I går var det helt mörkt här straxt efter kl. 8 på kvällen.

Vi var på IKEA Åke och jag och då köpte vi en massa ljus. Det är mysigt med ljus, jag älskar att tända många ljus överallt när höstmörkret sänker sig över huset, det blir en varm stämning av det.

På Måndag kväll kör vi igång våran valpkurs. Vi har 9 valpar i gruppen och det känns väldigt lagom på två instruktörer. Hade jag varit ensam instruktör hade det varit på tok för många. Det gäller ju att kunna skapa sig en bild av varje enskillt ekipage så alla får den hjälp dom behöver. Våra hundar är ju liksom inte stöpta i samma form, även om det är samma ras, och tur är väl det!

Kaisa och jag tränar på. I kväll ska vi iväg på våran Fredagsträning igen. Jag är väldigt nöjd med Kaisa, hon är en underbar hund, så mjuk, följsam glad och pigg! Och faktiskt är hon ett riktigt busfrö! Det är något jag gillar hos henne, jag kan se glimten i hennes ögon, och ibland när jag ropar på henne så kommer hon i värsta farten, öronen står rakt bakåt, h